भारतकोश
संग्रह पर लौटें

वासवदत्ता (महाकवि सुबन्धु - श्लेष-प्रधान शास्त्रीय गद्यकाव्य सान्वय सटीक)

Vasavadatta of Mahakavi Subandhu with Commentary

महाकवि सुबन्धु द्वारा

DevanagariHindipublished244 पृष्ठ

138 VĀSAVADATTĀ conflict¹ ; with a welcome appearance caused by headless corpses of bodies occupied by Vētālas ²; greedy for the adornment,³ in a she-fiend's ear, of a mortar filled with the foot of an elephant that had been hacked off by the sword of a soldier ⁴; [295] with laudations in the excessive din that arose ⁵; (and) with timid jackals ⁶—the warriors drew at once the ⟨lives⟩ of their foes and the ⟨strings⟩ of their bows, paying no heed to the bodies as if they were lumps of flesh to be the prey of jackals,⁷ or had been bitten by serpents.⁸ ‘The ⁹ mighty elephants were like ⟨generous⟩ donors that bear not ¹⁰ meeting with «beggars», for they ⟨shed ichor⟩ and bore not ¹⁰ meeting with «arrows»; like fortunate paramours adorned with ⟨passion⟩ and with golden «girdles», for they were adorned with ⟨minium⟩ and had golden «girths» ; like goodly gardens ⟨beauteous with plantain-trees⟩ and «filled with birds», for they were ⟨bright with banners⟩ and were «attended by elephants» ; like nights ¹¹ adorned with garlands of ⟨constellations⟩, for they had garlands of ⟨pearls⟩ ; like days with ⟨blossoming flowers⟩, for they had ⟨lashing trunk-tips⟩.¹² [296] And ¹³ the horses seemed like creatures bereft of sense ¹⁴ ⟨abandoning patience⟩, for they ¹ Tel. ed., ‘with the circle at its doorway formed by the many feet of the bards of the gods that had come to witness the conflict.’ ² Tel. ed. and Srirangam text omit this clause. The Vētālas are a class of malevolent ghosts who animate corpses and haunt cemeteries. They often enter the body of a living man while his spirit is absent, or may even be spirits of the living which prefer to make their dwelling in corpses (cf. Crooke, Popular Religion and Folk-Lore of Northern India, 2 ed., I. 243–244, Westminster, 1896). ³ Tel. ed. and Srirangam text, ‘with the adornment.’ ⁴ Tel. ed. and Srirangam text, ‘foot soldier,’ the former adding ‘with folk drawn by curiosity.’ ⁵ Tel. ed., ‘with shouts of praise arising’; Srirangam text, ‘with laudations in the words spoken by folk drawn by curiosity.’ ⁶ Tel. ed. and Srirangam text add ‘with cowards destroyed; like a conqueror eager for combat.’ ⁷ Tel. ed. and Srirangam text, ‘she-jackals and jackals.’ ⁸ Tel. ed. and Srirangam text add ‘or were wretched fragments of white leprosy.’ ⁹ Tel. ed. and Srirangam text add ‘there.’ ¹⁰ Srirangam text omits ‘not.’ ¹¹ Tel. ed. and Srirangam text, ‘multitudes of nights.’ ¹² Tel. ed. and Srirangam text, ‘like autumn days with ⟨blossoming lotuses⟩, for they had ⟨sparkling drops of water⟩.’ ¹³ Tel. ed. omits ‘and.’ ¹⁴ Tel. ed. and Srirangam text, ‘like angry creatures.’

A SANSKRIT ROMANCE 139 ⟨left the ground⟩; like oceans adorned with ⟨whirlpools⟩ and with «billows», for they were adorned with ⟨whorls (of hair)⟩ and had «swift gaits»; like pleasure parks with ⟨dhārtarāṣṭra geese⟩, for they included the ⟨mallikākṣa breed⟩; like noble houses charming with very new ⟨furniture⟩, for they were charm- ing with very new ⟨harness⟩¹; like mines that have the ⟨gems of the gods⟩, for they had ⟨curls (on their necks)⟩; like the Lēkhas that have ⟨fortitude together with Indra⟩, for they ⟨sustained most mighty lords⟩.² Long danced the headless corpse as if with joy at the thought: “I am released ³ from the ears that heard detraction of others, from the eyes that beheld the rise of the evil and the fall of the good, and from the head that bowed un- worthily.” ⁴ ‘Then spread the dust ⁵ born of battle, hiding the eye as if smiling; concealing the existence of the ear as if afraid of hearing calumny of another; [297] frenzied, as it were, being tossed by the motion of the wind; a cause of grayness, so to speak, to the Apsarasas; a cause of blindness, it might be termed, to the soldiers; the darkness, in all seeming, of the evening of conflict; fallen and cut off from its ⟨family⟩, as it were, since it was cut off from the ⟨earth⟩; resembling the doctrines of the adherents of the Mīmāṁsā that conceal the ⟨doctrines of the Jains⟩, since it concealed the ⟨sight of the quarters (of heaven) and the sky⟩; like unto a good man clinging to ⟨Viṣṇu’s feet⟩, since it clung to the ⟨zenith⟩.⁶ One assumed an ⟨agonising

¹ Tel. ed. and Srirangam text, ‘like potters’ houses ⟨containing very new pots⟩, for they ⟨bore very new harness⟩.’ ² Tel. ed., ‘like the Lēkhas that ⟨have increase with Indra⟩, for they ⟨included indravṛddha steeds⟩; like drunkards ⟨living in dramshops⟩, for they were ⟨adorned with defences⟩’; so the Srirangam text, except ‘like the Lēkhas that have increase through the ⟨weapons of Indra⟩, for they had increase through ⟨indrāyudha steeds⟩.’ ³ Tel. ed. and Srirangam text, ‘thank heaven! I am released.’ ⁴ Tel. ed. and Srirangam text add ‘and from the mouth that praised the unpraise- worthy.’ ⁵ Tel. ed. and Srirangam text, ‘mass of dust.’ ⁶ Tel. ed. substitutes for the last two similes ‘⟨going in the path of the constella- tions⟩ as an evil prince ⟨goes not in the path of a Kṣatriya⟩; with the appearance of thick smoke like a quarrel; hiding ⟨living creatures⟩ as the quality of passion hides ⟨truth⟩; ⟨high-raised⟩ as an ill-bred man is ⟨puffed up⟩; hiding the path of the

140 VĀSAVADATTĀ posture⟩ as Rāma ⟨bound Rāvaṇa⟩¹; another ² clove ⟨hell⟩ as Kṛṣṇa ³ clove ⟨Naraka⟩; a third had ⟨hearing, speech, and sight⟩ destroyed as the textbook of the Buddhists ⟨rejects tradition, precept, and doctrine⟩; a fourth was ⟨surrounded with corpses⟩ as a heretical mendicant is ⟨wrapped with matting⟩⁴; a fifth, fearing ⟨utter defeat⟩, plunged into the water ⁵ as Suyōdhana, fearing the ⟨breaking of his thigh⟩, plunged into the water⁵; a sixth breathed for a long time on a couch of ⟨pen-reed grass⟩ as Bhīṣma ⁶ breathed for a long time on a couch of ⟨arrows⟩; [298] a seventh ⟨lost his strength⟩ as Karṇa, terrified in every limb,⁷ ⟨released his spear⟩.⁸ Then, with its banners destroyed, its standards tumbling, its fallen bows and chowries injured, and its swords slipping, the army met destruction.⁹ 'Straightway,¹⁰ when the ascetic whose hermitage that was had come with flowers and the like, and had learned of the event, I was cursed by him with the words: "My hermitage hath been broken down because of thee; therefore become stone "¹¹! [299] And gradually, perceiving poor me suffering much distress, he ¹² ⟨constellations⟩ as an evil man hides the path of the ⟨good⟩'; similarly the Srirangam text. ¹ Tel. ed. and Srirangam text omit this clause. ² Tel. ed. and Srirangam text, 'and straightway one.' ³ Tel. ed. and Srirangam text, 'Nārāyaṇa'; for the allusion cf. Harivaṁśa, 120. ⁴ Tel. ed. and Srirangam text, 'a fourth had his body ⟨surrounded with corpses⟩ as a heretical mendicant has his body ⟨wrapped with matting⟩; a fifth, ⟨drunken⟩, fell like ⟨Surāpa⟩ (Srirangam text, 'the Brāhman Surāpa').' The details of the legend of Surāpa are as yet unknown. ⁵ Tel. ed. and Srirangam text, 'water of a pool.' ⁶ Tel. ed. and Srirangam text, 'dying Bhīṣma.' ⁷ Tel. ed. and Srirangam text, 'with his limbs terrified.' ⁸ Tel. ed. and Srirangam text add 'another slew ⟨them that caused shouting⟩ as Raghu's scion [Rāma] slew ⟨Rāvaṇa⟩.' ⁹ Tel. ed., 'then, with impotent banners, with tumbling standards, and with the daggers of the soldiers of the armies bent, both entire armies mutually proceeded to slaughter'; similarly the Srirangam text. ¹⁰ Tel. ed. and Srirangam text, 'and then.' ¹¹ Tel. ed. and Srirangam text, 'had learned of the event through his yōga sight, being angered that "this my hermitage hath been broken down because of thee [Vāsa- vadattā]," I was cursed with the words: "Become a stone image"!' The folk-tale motif is that of the Bluebeard cycle of punishment in consequence of a violation of tabu (see MacCulloch, Childhood of Fiction, pp. 306-324, London, 1905). ¹² Tel. ed. and Srirangam text, 'then gradually, out of kindness,—"for this unhappy

A SANSKRIT ROMANCE 141 made the termination of the curse concurrent with the touch of the hand of my noble lord.’ Then Kandarpakētu, together with Makaranda, who¹ had come up, and with Vāsavadattā,² [300] went to his own city,³ and lived⁴ enjoying blisses as his heart desired.⁵ girl suffers much distress”—and through pity for my noble lord, this hermit, being entreated.’ ¹ Tel. ed. and Srirangam text add ‘who had heard of the event.’ ² Tel. ed. and Srirangam text, ‘that Vāsavadattā.’ ³ Tel. ed. adds ‘Pāṭalīputra,’ which was, however, the old home of Vāsavadattā, not of Kandarpakētu (see above, p. 75). ⁴ Tel. ed. and Srirangam text, ‘lived much time with them twain.’ ⁵ Tel. ed. and Srirangam text add ‘(and) that could scarcely be gained in the world of the gods.’ Tel. ed. also adds two stanzas, the first being the thirteenth of Hall’s introductory stanzas, and the second being the eleventh introductory stanza of the Harṣacarita; the Srirangam text omits the latter interpolation, but here appends the thirteenth introductory stanza of Hall.

शुभमस्तु । श्रीमन्महीसुरेन्द्रादिवन्दितपादकमल श्रीवाग्देवीदत्तवरप्रसादेन सुबन्धुनाम्नाकविकुलसार्वभौमेन विरचितः वासवदत्ताख्यः चम्पूप्रबन्धोऽयं धीमतामर्थपरिज्ञानाय व्याख्यानेन साकं मधुरसुब्बाशास्त्रिणा संशोध्य परिष्कृतः ज्ञानसूर्योदयमुद्राक्षरशालायां तदधिकारिणा ॥ भुवनगिरि ॥ रंगय्य शेट्टिनाम्ना वैश्यचूडामणिना मुद्राक्षरै र्मुद्रयित्वा प्रकटीकृतस्सन् भुवि विजयेतराम् १८६२ संवत्सरं-येप्रल् नेल १८ तेदि.

शुभम् अस्तु श्रीमन्निखिलसुरेंद्रादिवंदितपादकमल- श्रीवाग्देवीदत्तवरप्रसादेन सुबंधुनाम्ना कविकुलसार्वभौमेन विरचितः वासवदत्ताख्यः चम्पूप्रबंधो ऽयं धीमताम् अर्थपरिज्ञानाय व्याख्यानेन साकं मधुरसुब्भाशास्त्रिणा संशोध्यपरिष्कृतः ज्ञानसूर्योदयमुद्राक्षरशालायां तदधिकारिणा भुवनगिरि रंगय्यशेट्टिनाम्ना वैश्यचूडामणिना मुद्राक्षरैर् मुद्रयित्वा प्रकटीकृतस् सन् भुविविजयतेतराम् १८६२ संवत्सरं येप्रल् नेल १९ तेदि

इस पृष्ठ पर कोई स्पष्ट अथवा पठनीय पाठ (Text) अंकित नहीं है। यह एक रिक्त (Blank) या केवल पिछले पृष्ठ की अति-धुंधली छाप (Ghosting/Show-through) वाला पृष्ठ है।

श्रीहयग्रीवाय नमः। वासवदत्ता सव्याख्या। (१) [२] करबदरसदृशं अखिलं भुवनतलं यत्प्रसा- दतः कवयः पश्यन्ति सूक्ष्ममतयस् सा जयति सरस्वती देवी। खिन्नो ऽसि मुञ्च शैलं बिभृमो वयम् इति वदत्सु शिथिलभुजः भरभुग्नवि(तथ)बाहुषु गोपेषु हसन् हरिर् जयति। [४] स जयति हिमकरलेखा चकास्ति यस्यो ऽमयो ऽत्(कया) निहिता नयनप्रदीपकज्जलजिघृक्षया रजतशुक्तिर् इ(२)व। [३] कठिनतरदामवेष्टनलेखासंदेहदायिनो यस्य राजन्ति वलिविभङ्गास् स पातु दामोदरो भवतः। [४] भवति सुभगत्वम् अधिकं विस्तारितपरगुणस्य सुजनस्य वहति विकासितकुमुदो द्विगुणरुचिं हिमकर(द्)योतः। [५] विषधरतो ऽप्य् अतिविषमः खल इति न मृषा वदन्ति विद्वांसः यद् अयं नकुलद्वेषी सकुलद्वेषी पुनः (पुनः) पिशुनः। [६] अतिमलिने कर्तव्ये भवति खलानाम् अतीव निपुणा धीः तिमिरे हि कौशिकानां रूपं प्रतिपद्यते (दृष्टिः)। [७] हस्त इव भूतिमलिनो यथा यथा लङ्घयति खलस् सुजनम् दर्पणम् इव तं कुरुते तथा तथा निर्मलच्छायम्। [६] विध्वस्तपरगुणानां भवति खलानाम् अतीव मलि- नत्वम् अन्तरितशशिरुचाम् अपि सलिलमुचां मलिणिमा ऽभ्य- धिकः। [७] सा रसवत्ता विहता नवका (३) विलसन्ति चरति नो कं कः सरसी ऽव कीर्तिशेषं गतवति भुवि विक्रमादित्ये। L

१४६ वासवदत्ता [८] अविदितगुणा ऽपि सत्कवि(फणितिः) कर्णेषु वमति म- धुधाराम् अनधिगतपरिमला ऽपि हि हरति दृशं मालतीमाला। गुणिनाम् अपि निजरूपप्रतिपत्तिः परतः एव सम्भवति स्वमहिमादर्शनम् अक्ष्णोर् मुकुरतले जायते यस्मात्। [९] [सरस्वतीदत्तवरप्रसादश् चक्रे सुबन्धुः सुजनैक- बन्धुः प्रत्यक्षरश्लेषमयप्रबन्धविन्यासवैदग्ध्यनि- धिर् निबन्धम्]। [१०] अभूद् (अखर्वविभवः) सर्वोर्वीपतिचक्र[चारु]चूडा- मणि(श्रेणि)शाण[११]कोणकषण(वि)मलीकृत(पाद)नखमणिः नृ- सिंह इव द(४)र्शितहिरण्यकशिपुक्षेत्रदानविस्मयः कृष्ण इव कृतवसुदेवर्पणः [१२] नारायण इव सौकर्यसमासादित- (धरणी)मण्डलः कंसारातिर् इव जनितयशोदानन्दसमृद्धिः आनकदुन्दुभिर् इव कृतकाव्या[१३]दरः सागरशायी ऽवा ऽनन्त- भोगिचूडामणि(श्रेणि)रञ्जितपाद(ह)[पद्मो] वरुण इवा ऽशा(५)न्- तरक्षणः अगस्त्य इव दक्षिणाशाप्रसाधकः जलनिधिर् इव वाहिनीशतानायकः समकरप्रचारश् च हर [१४] इव महासेन- आनु(यातो निर्जित १)मारश् च मेरुर् इव विबुधालयो विश्वकर्माश्- रयश् च रविर् इव क्षणदानप्रियश् छायासंतापहरश् च कुसुम- (आयुध) इव जनितानिरुद्धसम्पद् रतिसुखप्रदश् च विद्या- धर[१५]रो ऽपि सुमनाः धृतराष्ट्रो ऽपि गुणप्रियः (६) क्षमानु- गतो ऽपि [१६] सुधर्माश्रितः २ बृहन्नलानुभावो ऽप्य् अन्तस्सर- लः महिषीसम्भ[१७]वो ऽपि वृषोत्पादी अतरलो ऽपि महानायकः राजा चिन्तामणिर् नाम। यत्र च शासति (धरणी ३)मण्डलम् छलनग्रहप्रयोगो (न्यायशास्त्रेषु ४) [१८] नास्तिकता चार्वाकेषु कण्टकयोगो [नि]योगेषु परिवादो [१९] वीणासु खलसम्(प्र)यो- गश् शालिषु द्विजिह्वसम्(ग्रहीतिर् अहि)तुण्डिकेषु करच्छेदः (कुट्- मल)ग्रहणेषु नेत्रोत्पाटनम् मुनीनाम् (७) [द्विज]राजविरु[२०]द्- धता पङ्कजानाम् सार्वभौमयोगो (दिग्गजानाम् ५) [अग्नितुला-


1 So also Hall’s manuscripts A, B, C, E, F, G, H, and the commentator Narasiṃha. 2 Tel. ed. 61 and Grantha ed., āśrayaḥ. 3 Tel. ed. 61, Grantha ed., and Srirangam text, dharām. 4 Cf. nāyāyikavādeṣu in Hall’s manuscript F; Trichinopoly ed., nyāyēṣu. 5 So also Hall’s manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H, and the commentator Jagaddhara.

शुद्धिः सुवर्णानां] (सूचि)भेदो मणीनां शूलभंगो युवती- (नवप्रसवेषु अग्नितुलाशुद्धिस स्वर्णानां) दुश्शासन[२१]दर्श- नं (महा)भारते करपत्र(वि)दारणं जलजानां (परम् एवं व्यवस्थितं). महावराहो गोत्रोद्धरणप्रवृत्तो ऽपि गोत्रोद्द- ळनम् अकरोत्. राघवः परिहरन्नपि जनकभुवं जनक- भुवा सह वनं विवेश. भरतो (राम)दर्शितभ[२२]क्तिर् अपि राज्ये विरामम् अकरोत्. नळस्य दमयन्त्या मिळितस्या ऽपि पुनर्- भूपरिग्र(८)हो जातः. पृथुर् अपि गोत्रसमुत्सारणविस्तारितभू- मण्डलः. (तद्) इत्थं ना ऽस्ति वागवसरः (पूर्वतनेषु¹) राजसु (अपि तु वचनीयतायाः). स पुनर् अन्यो [एव] देवो न्यक्कृतसर्- वोर्वीपति(चक्र)चरितः. तथाहि स पर्वतः कटकसंचारिणो गन्धर्वान् दर्शितशृंगोन्नतिस् सुख[२३]यन् न विरराम. स हि- मालयो नावश्यायोच्छलितो नो मायाजन्मने हितश् च. स हिमानी गिरि स्थितो वृषध्वजश् (च). (९) (स) सदागतिश् (चा) ऽवधूताखिल- कान्तारः पावकाग्रेसरो न [२४] भोगोत्सुकस् सुमनोहरश् च. स रत्नाकरो ऽन(तिमयो) [कथम् अ]ऽगाधस् सम(१०)र्यादः नोद्रोको [ऽप्य् अस्य] विस्मयस् सदा हिमकर(ा[२५]शयो) ऽमृत- मयस् (सत्पात्रस्) तस्या ऽचलो नक्यो ऽधो महानदीनस् समुद्रश् (च). [२६] स [चन्द्र इव] क्षणदानंदकरः कुमुदवन(ऐ- क)बंधुस् सकलकलाकुलगृहं नतारातिबलश् (चंद्रश् च. स) मित्रोदयहेतुः कांचनशोभां बिभ्रद[२७]चलाधिकलक्ष्मी- (११)स् सुमेरुः [इव]. यस्य च रिपुवर्गस् सदापार्थो ऽपि न म- हाभारतरणयोग्यः भीष्मो ऽप्य् अशांतनवेहितः सानुचरो ऽपि न गोत्रभूषितः. (१२) [२८] [अपि च] स त्रिशंकुर् (अपि) न (ना)क्षत्रपथ(च्युतः) शं करो ऽपि न विषादी पावको ऽपि न कृष्णवर्त्मा (ना) "श्रयाशो [ऽपि] न दहनश् (च) ना ऽमृतक [२९] इवा ऽकस्माद् अपहृतजीवनः न राहूर् इव मित्रमण्डलग्रहण- (सं)वर्धितरुचिः न नळ इव कलिवि(जितविग्रहः) न चक्री "व सृगालवधस्तुतिसमुल्लसितः नंदगोप इव यशोदया (ऽन्वितः ²) जरासंध इव घटितसंधिविग्रहः भार्गव इव सदान- भोगः दशरथ [३०] इव सुमित्रोपेतः सुमंत्राधिष्ठितश् च दिलीप इव सुदक्षिणाactivityन्(वितः ³) रक्षित(१३)गुश् च राम इव जनि- सकुशलवयोरूपोच्छ्रायः. तस्य च (राज्ञः) पारिजात इवा "श्रित-


¹ Trichinopoly ed. and Srirangam text, पूर्वतरेषु. ² So also Hall's manuscripts C, E, F, H, and the commentator Jagaddhara. ³ Cf. anugatō in Hall's manuscript C. L 2

नन्दनः हिमालय इव जनि[३१]तशिवः मन्दर इव भोगि- भोगाङ्कितः कैलास इव महेश्वरोपभुक्तकोटिः मधुरिव नानारामानन्दकरः क्षीरोदमथनोद्य[३२]तमन्दर इव मुखरितभुवनः राग(१४)(राज) इवो ऽल्(लसित)रतिः ईशानभूति- सञ्चय इव सन्ध्योच्छलितः शरन्मेघ इवा ऽवदातहृदयः [३३] विष्णुपदावलम्बी च पार्थ इव समरसाहसोचितः कंस इव [३४] कुवलयापीड(भूषणः) तार्क्ष्य इव [विनतानन्दकरः] सुमुखनन्दन(ः) [च] विष्णुरिव क्रोडीकृतसुतनुः शान्तनव इव स्ववश[स्थापित]काल[३५]धर्मः कौरवव्यू(१५)ह इव सु- शर्माधिष्ठितः [सुबाहुरिव रामानन्दी समदृष्टिरपि महे- श्वरो मुक्तामयो ऽप्यतरलमध्यो] जल(धरसमय) इव [३६] विमलतरवारिधारात्रासितराजहंस(मण्डलः ¹ सुबाहुरपि रा- मानन्दकरः समदृष्टिरपि महेश्वरः मुक्तामयो ऽप्य- तरलमध्यः) वंश[प्र]दीपो ऽप्यक्षतदशः तनयो (ऽभूत्) कन्दर्पकेतुर्नाम। येन [च] चन्द्रेणे ऽव सकलकलाकुल- गृहेण शर्वरीतिहारिणा [३७] (कैरववि)बन्धुना प्रसाधिताशेन विलोकि(१६)ता जलधय इव (सम्)उल्लसितगोत्रास् सुदूर[वि ²]वर्धि- तजीवनाः प्रसन्नसत्त्वास् [३८] सन्तः परां (ऋद्धिम्) अवापुः। यस्य [च] जनितानिरुद्धलीलस्य रतिप्रियस्य कुसुमशरासनस्य मकरकेतोरिव दर्शनेन वनिताजनस्य हृदयमुल्ललास। यस्मै चा ऽनुगतदक्षिणसदागतये (नेत्र ³)श्रुतिसुख(प्रदाय) कोमलकोकिलरुताय वि(कसित)पल्लवाय कृतका[३९]म्तारतरम्- गाय सुरभिसुमनोभिरामाय सर्व[जन]सुलभपद्माय वि- (स्तृत ⁴)कन(१७)कसम्पदे अतिक्रान्तदमनकाय वसन्ताये ऽवो (ऽप)वन[४०]लता इवो ऽत्कलिकासहस्रसङ्कुला भ्रमरसङ्गताः प्रवालहारिण्यो विलसद्वयसस्तरुण्यः स्पृहयां चक्रुः। यस्य च समरभुवि [४१] भुजदण्डेन कोदण्डं कोदण्डेन (बा- णः बाणैर्) अरिशिरः (अरिशिरसा) भूमण्डलं (भूमण्डलेना) ऽनुभूत(पूर्वनायकस्मरणं स्मरणेन च) कीर्तिः कीर्त्या च सप्त सागराः सागरैः कृतयुगादिराज[चरित]स्मरणम् (स्मर- णेन) स्थैर्यं (स्थैर्येण) प्रतिक्षणम् आश्चर्यम् आसादितम्। ¹ So also Hall's manuscripts C, E, F, G, H, and the commentator Narasiṃha. ² Hall's manuscripts B, C, D, G, H also omit vi; Trichinopoly ed., parivardhita. ³ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, H, and the commentators Narasiṃha and Jagaddhara. ⁴ Cf. viṣkṛta in Hall's manuscript D.

A SANSKRIT ROMANCE 149 yasya ca pratāpānaladagdha(dayitānāṁ) ripusuṁdarīṇāṁ kara- tala(racita)tāḍanabhītāi[42]r iva muktāhārāiḥ payōdhara(parisarā muktāḥ). yasya ca niśitanārāca(jarjharita)mattamātaṁgakuṁ- bhasthalavigalitamuktāphala[nikara ¹]daṁturitaparisarē (tarat ²)- patrara(18)thē raktavāri(samuḍḍīyamānadviradapadakacchapē ³ vilasad)utpala(puṁḍarīkē) vāhinīśatasamākulē nṛtyatkabamdha- (baṁdhurē) sura(nārī)[43]samāgamōtsuka(carad)bhaṭ(ahuṁ)kāra- (bhāṣaṇarava)bhīṣaṇē (sāgara iva samaraśirasi ⁴) bhinnapadātika- rituragarudhir(ārdrō) jayalakṣmīpādālaktakarāgaraṁjita iva khaḍgō rarāja. [44] atha kadācid avasannāyāṁ yāmavatyām dadhi(dhavala)kālakṣapaṇaka[grāsa]piṁḍa ⁵ iva niśāyamunāphē- na(stabaka ⁶) iva mēnakānakhamārjana(sphaṭika)śīlāśakala iva madhucchatrac(chāyā)maṁḍalōdarē paścimācalōpadhānasukha- ni(ṣaṇṇa)śirasō rājatatāṭaṁka(cakra ⁷) iva (śyāmāyāḥ) śēṣamadhu- bhāji [45] caṣaka iva vibhāvarīvadhvāḥ aparajala(ni)dhipayasi śaṁkhakāṁtikāmuka iva majjati kumudinīnāyakē śiśira(himaśī- kara)kardamita(19)kumuda(parāga ⁸)madhyabaddhacaraṇēṣu ṣaṭ- caraṇēṣu kalapralāpabōdhit[acakit]ābhisārikāsu śārikāsu prabud- dhādhyayanakarmaṭhēṣu maṭhēṣu (hāsa)rāgamukharakārpaṭik[a- jan ⁹]ōpagīyamānakāvya(kathyāsu) rathyāsu [46] sakalanipīta- (nāiśa)timira(saṁghātam ¹⁰) atanīyastayā (sōḍhum ¹¹) asamarthēṣv iva kajjaḷavyājād udvamat(su) [iva] kāmi(nī)nidhuvanalīlādarśa- nārtham ivō 'dgrivīkāśatadānakhinnēṣu vividha(vilāsacitrasurata)- [47]sākṣiṣu śaraṇāgatam ivā 'dhō(ni)līnaṁ timira(saṁgham) avatsu durjana(vacanēṣv) iva dagdhasnēhatayā maṁdimānam upagatēṣu ativṛddhēṣv iva daśāṁtam upagatēṣu (ā)pannasadīśva- ¹ Hall's manuscripts C, D, F, H also omit nikara. ² So also Hall's manuscripts A, B, D, H. ³ Hall's manuscripts C, E also have kacchapē and manuscript A has kacchapa. ⁴ Hall's manuscript C also has samaraśirasi; cf. samarasarasi in his manuscripts A, B, E. ⁵ Tel. ed. 61 and Grantha ed., piṇḍaka. ⁶ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H. ⁷ So also Hall's manuscripts A, B, D. ⁸ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H, and the commentator Jagaddhara. ⁹ Hall's manuscripts D, F, H, and the commentator Narasiṁha also omit jana. ¹⁰ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, H, and the commentator Narasiṁha. ¹¹ So also Hall's manuscripts A, B, E, F, G, H.

150 VĀSAVADATTĀ rēṣv iva pātramātrāvaśēṣēṣu dānavēṣv iva [48] niśāmtamadhya- cāriṣu astagiriśikharēṣv iva patatpataṁgēṣu pradīpēṣu anavara- ta(nipatita) makaraṁdabiṁdu(20)saṁdōh(āsvādamadamugdha ¹)- madhukaranikuruṁba²jhaṁkāra(rava)mukharitēṣu mlānimānam upagacchatsu vāsāgārakusumōpahā[49]rēṣu vigaḷatkuṁdāir aḷa- kāiḥ priya(tama)virahasōkāt bāṣpabiṁdūn [iva] (visṛjadbhir ³ iva) priyatamagamanani(rōdham) iva (kurvadbhir ⁴ vācālita)tulā- kōṭibhiś caraṇapallavāiḥ (vilasitāsu ⁵ rajanī)śēṣasurata[bhara ⁶]- pariśramavi[50]gaḷitakēśapāśadaradaḷita (mādhavī) mālāparimala- lubdhamadhukaraṇi (kuruṁba ⁷) pakṣānila[ni]pītanidāghajalaśīka- ra(kaṇikāsu) udvēllatbhuja(vallī)kaṁkaṇajhaṇātkāra(subhagāsu⁸) [nava]nakhapada (daṣṭa ⁹)kēśa (pāśa¹⁰vi) nirmōka[51]vēdanākṛtasī- tkāravinirgatadugdhamugdhadasanakiraṇa[cchaṭā]dhavaḷitabhō- gāvāsāsu punardarśanapṛcchāvidhurasakhījanānukṣaṇavīkṣya- māṇapriyatamāsu kṣaṇadāgata(surata)vāiyātyavacana[śata](saṁ- skāraka ¹¹)gṛhaśukacāṭuvyāhṛtikṣaṇajanitamamdākṣāsu śaradvā- saralakṣmīṣv iva [52] nakhālaṁkṛtapayōdharāsu āsannamaraṇāsv iva jīvitēśapurābhimukhī(21)ṣu vasaṁtavanarājiṣv ivō 'tkalikā- bahuḷāsu priyāir āliṁgyamānāsu kāminīṣu āṁdōlitakusumakē- sarē kēsarēṇumuṣi [53] (rati)raṇita(nūpura ¹²)maṇīnāṁ ramaṇīnāṁ vikacakamudākarē mudākarē saṁgabhāji priyavirahitāsu rahitāsu (virahitāsu) sukhēna murmura(cūrṇam) iva [varṣati] samaṁtādar- pakē darpakēṣudahanasya dūraprasāritakōka[54]priyatamārutē mārutē vahati jaghanamadana(nagaratōraṇasrajā manmatha¹³)ma- ¹ Hall's manuscripts B, C, D, E, F, G, H also have mughda. ² Tel. ed. 61 and Grantha ed., nikuramba. ³ Cf. utsṛjadbhir iva in Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, H. ⁴ So also Hall's manuscripts D, F, H. ⁵ Trichinopoly ed., vācālatulākōṭibhiḥ caraṇapallavāiḥ priyatamagamananirōdham iva kurvatīṣu. ⁶ Hall's manuscripts C, D, E, F, H also omit bhara. ⁷ So also Hall's manuscripts A, B, C, F, G, H. ⁸ Hall's manuscripts A, B, C, D, F, H also have subhagāsu. ⁹ So also Hall's manuscripts A, C, D, E, F, H, and the commentators Jagaddhara and Narasiṁha. ¹⁰ So also Hall's manuscripts A, B, D, G, and the commentator Narasiṁha. ¹¹ Cf. saṁsmāraka in Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H, and the commentator Jagaddhara. ¹² So also Hall's manuscript D and the commentator Narasiṁha. ¹³ Cf. manmathamandiramahā° in Hall's manuscripts A, B, G.

A SANSKRIT ROMANCE 151 hānidhi(jaghanakōśamaṃdira)kanakaprākārēṇa rōmā(lirūpa)latā- lavāla(valayēna) jaghanacaṃdramamaṇḍalaparivēṣēṇa (vitata)tri- bhuvanavijayapraśasti(varṇa¹paṃkti)kanakapatrēṇa (makarakē- tōḥ) sakalahṛdaya(baṃdijana)nivāsa(gṛha)parikhāvalayēna (22) (sakala)jaga[55]llōcanavihaṃgama(jaghanavāsa)lāsaka(kanaka²)- śalākāguṇēna [iva] (nava)mēkhalādāmnā pari(kalita)jaghana(stha- lām³) unnatapayōdharabhārāṃtaritamukhacaṃdradarśanāprāp- ti(vēdanayē) "va guru(tara)nitaṃbabimbapayōdharakumbha(ni- ruddhōbhayapārśva⁴)pīḍājanitāyāsēnē "va (mama mūrdhni sthi- tayōr anayōr iyatpramāṇayō stanakalaśayōḥ kathaṃ mayyē "va pātō bhaviṣyatī 'ti ciṃtayē "va gṛhītagurukaḷatrānuśayēnē "va vidhātur atipīḍa[56]yatō hastapāśajanitāyāsēnē "va) kṣīṇataratām upagatēna madhyabhāgēna 'laṃkṛtām anurāgaratna(pūrita)ka- naka(paruvakābhyāṃ) cūcukamudrāsanāthābhyām [atigurupari- ṇāhatayā patanabhayāt kīlitābhyām iva cūcukacchalēna] (vidhinā) girisārē(ṇē "va cūcukacchalēnā 'tigurupariṇāhatayā patanabhaya- kīlitābhyām iva hṛcchayavilēpanacāturikavibhramābhyāṃ) saka- [57]lāvayava(nirmiti)śēṣalāvaṇyapuṃjābhyām iva [hṛdayataṭāga- kamalābhyām iva hṛcchayakapōlacāturikāvibhramābhyām] rō- māvalīlatāphala(bhūtā)bhyāṃ kaṃdarpa(darpakaśilā)cūrṇapūr- ṇa(kanaka⁵(23)kalaśābhyām iva hṛdayataṭākakamalamukuḷā- bhyāṃ rōmalatāphalabhūtābhyāṃ⁶ hāralatāmṛṇālalōbha[58]ni- līnacakravākābhyām hāralatārōmāvalīgaṃgāyamunāsaṃgama- vyājaprayāgataṭābhyām aśēṣajanahṛdayapatanād iva saṃjāta- gauravābhyāṃ) tribhuvanavijayapariśramakhinnasya makarakē- tōr (viśrama)vijan(āvāsa)gṛhābhyāṃ payōdharābhyāṃ samud- bhāsamānām mukhacaṃdra(satata⁷)sannihitasaṃdhyārāgēṇa (dvija⁸)maṇirakṣāsiṃdūramudrānukāriṇā [59] nis(saradā 'bhyam- ¹ Cf. varṇarōmāvalī in Hall's manuscripts A, G; and rōmavarṇāvalī in manuscripts B, E, F. ² So also Hall's manuscript C. ³ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H, and the commentators Jagaddhara and Narasimha. ⁴ So also Hall's manuscripts B, F, G, H. ⁵ Trichinopoly ed. omits kanaka. ⁶ Trichinopoly ed. omits rōmalatāphalabhūtābhyāṃ. ⁷ Cf. hitasaṃtata in Hall's manuscripts A, C, F, G; and hitasatata in manuscript D. ⁸ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, F, G, H, and the commentators Jagaddhara and Narasimha.

152 VĀSAVADATTĀ tara)rāgēṇē 'va ramjitēna rāgasāgaravidruma(śakalēnē ¹) 'vā 'dha- rapallavēna [upa]śōbhamānām taruṇa(kāitaka)daḷadrāghīyasā pakṣmalacaṭulālasēna hṛday(āvāsa)gṛhāvasthitahṛcchayavilāsinō gavākṣaśaṁkām (uj)janayatā sarāgēṇā 'pi nirvāṇam [60] (jana- yatā ²) gatiprasara(ni)rōdhakaśravaṇakṛta(krōdhēnē) 'vā ('pāṁ- ga)lōhitēna dhavaḷayatē 'va jagada(khilaṁ) utphullakamalakā- nanasanātham iva gagana(talaṁ) kurvatā dugdhāmbhodhisaha- srāṇī 'vō'dvamatākumda(kusumanilīnām) utpalamālā(m) [lakṣmīm ivō] upahasatā nayanayugalēna bhūṣitāṁ daśanaratnatulā(ru[61]- mḍēnē) 'va nayan(āmṛtasimdhu)sētubamdhēnē ('va) yāuvanaman- mathamattavāraṇa(paraṁḍakēnē) 'va nāsāvaṁśēna pariṣkṛtām vilōcana(kuvalaya ³)bhramarapaṅktibhyām mukhamadanamam- diratōraṇa(mālikā(24)bhyām) rāgasāgara(vēṇikābhyām ⁴) yāuva- nanartakalāsikābhyām bhrūlatābhyām vi(rājitām ⁵) ghanasama- [62]yākāśalakṣmīm ivō 'llasad(dhāra)payōdharām jaya[śabda]- ghōṣaṇā⁶panna(narapati)mūrtim ivō 'llasattulākōṭipratiṣṭhitām suyōdhanadhṛtim iva karṇaviśrāmtalōcanām vāmanalīlām iva darśitabalibhaṁgāṁ vṛścikarāśiravisthitim ivā 'tikrāṁtakanyā- tulām uṣām ivā 'niru[63]ddhadarśanasukhām śacīm iva namda- nēkṣaṇarucim paśupatitāṁḍavalīlām ivō 'llasaccakṣuśśravasam (viṁdhyā)ṭavīm ivō 'ttuṁgaśyāmalaku(25)cāṁ vānara[64]sēnām iva sugrīvāṁgada[upa]śōbhitām bhāsvatālaṁkārēṇa (śvētarōciṣā smitēna ⁷) lōhitēnā ('dharēṇa ⁸) sāumyēna darśanēna guruṇā ni- tambabimbēna (sitēna hārēṇa ⁹) śanāiścarēṇa pādēna [tamasā kēśapāśēna ¹⁰] (vikacēna lōcanōtpalēna ¹¹) graha(mayām) iva saṁ- sārabhitticitra[65]lēkhām iva trāilōkya(raṁgasya) rasāyanasi- ¹ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, H, and the commentator Narasiṁha. ² So also Hall's manuscripts A, B, C, D, F, G, H, and the commentator Narasiṁha. ³ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H. ⁴ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, F, H, and the commentators Jagaddhara and Narasiṁha. ⁵ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, and the commentator Narasiṁha. ⁶ Cf. jayaghōṣa in Hall's manuscripts C, D, F. ⁷ Hall's manuscripts C, D, and the commentator Narasiṁha add this after the next phrase. ⁸ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, G, H. ⁹ Similarly also Hall's manuscripts C, D, and the commentator Narasiṁha. ¹⁰ Hall's manuscripts B, C, E, F, G also omit tamasā kēśapāśēna. ¹¹ So also Hall's manuscripts A, B, C, E, F, G, H.

द्धिमिव (यौवनस्य) सङ्कल्प(वृत्तिं १) इव शृङ्गारस्य (सङ्के- तभूमिमिव लावण्यस्य) निधानमिव [६६] कौतुकस्य [त्रिभुवन २]विजयपताकामिव मकरध्वजस्य (आजिभूमिम्) इव [मनसो ऽभिभूतिमिव] मदनस्य (सम्मोहिनीम्) इव (सर्व)- इन्द्रियाणां मोहनशक्तिमिव (मदनस्य) विहारस्थलीमिव सौन्दर्यस्य (मित्रविलासालय)शालाम् इव सौभाग्यस्य [उत्प- त्तिस्थानमिव लावण्यस्य] आकर्ष[६७]ण(मन्त्र३)सिद्धिमिव (मनसिजस्य) चक्षुर्बन्ध(नमहौषधीं ४) इव मन्म- थेन्द्रजालिनः त्रिभुवनविलोभनसृष्टिमिव प्रजापतेः [क- न्यकां] अष्टादशवर्षदेशीयां ५ (कन्यां) अपश्यत् ६ स्वप्ने। अथ तां प्रीतिविस्फारितेन चक्षुषा पिबन्निव जनितेर्ष्यये ऽव निद्रया चिरसेवितया ७ (स) मुमुचे। (अथ स प्रबुद्धस् ८) तु विषसरसी ऽव दुर्ज[६८]नवचसी ऽव (२६) निमग्नम् आत्मानम् (अव)धारयितुं न शशाक। तथाहि क्षणं (आकाशे तदालिङ्ग- नार्थं) प्रसारितबाहुयुगलः एह्य् एहि प्रियतमे (मा गच्छ मा गच्छे ९) ऽती दिक्षु (विदिक्षु १० च वि)लिखिताम् इवो ऽत्कीर्णामिव चक्षुषि निखातामिव हृदये प्रियतमाम् आजुहाव। ततस् तत्रै ऽव शय्यातले (निलीनो ११) निषिद्धाशेषपरिजनो दत्त(कवाटः) प- रि[६९]हृतताम्बूल[हारा]दिसकलोपभोगस् तं (दिवसम्) अनयत्। तथै ऽव निशाम् अपि स्वप्नसमागमेच्छया (कथम् अप्य्) अनै- षीत्। अथ तस्य प्रियसखो मकरन्दो नाम कथमपि ल- ब्धप्रवेश(दर्शनः) कन्दर्पसायकप्रहारपरवशं कन्- दर्पकेतुम् उवाच। सखे किम् इ[७०]दम् असाम्प्रतम् असाधु- जनोचितम् (आचारम्) आश्रितो ऽसि। तवै ऽतद्[चरितम्] आलोक्य वितर्क- (दोलासु) निवसन्ति सन्तः। खलाः पुनस् (त्वदनुचितम् अनिष्टम् आचारम् आचरन्ति)। अनिष्ट्(ओत्पादन)रसोत्तरं हि (भवति १२) ख- लहृदयम्। को नामा ऽस्य तत्त्वनिरूपणे समर्थः। तथा हि भीमो ऽपि नबकद्वेषी आश्रयाशो ऽपि मातरिश्वा अति(कटु[७१]को) ऽपि १ So also Hall's manuscripts A, B, C, F, H. २ Hall's manuscripts C, D, H also omit tribhuvana. ३ So also Hall's manuscripts A, D, F, G, H. ४ Cf. bandhamahāuṣadhīm in Hall's manuscripts C, D, G, H. ५ Tel. ed. 61 and Grantha ed., varṣīyām. ६ Tel. ed. 61 and Grantha ed., dadarśa. ७ Trichinopoly ed., ciraṃ sēvitayā. ८ So also Hall's manuscript D. ९ So also Hall's manuscript D. १० So also Hall's manuscripts A, B, D, E, F, G, H. ११ So also Hall's manuscripts A, B, C, E. १२ Cf. khalahṛdayaṃ bhavati in Hall's manuscripts C, D, E, H.

154 VĀSAVADATTĀ mahārasaḥ sarṣapasnēha iva kara(yuga)lālitō 'pi śirasā dhṛtō 'pi na (kāṭavaṃ ¹) jahāti. tālaphalarasa ivā "pāta(27)madhuraḥ (pari- ṇāmē) virasas tiktaś ca (pādaraja) ivā 'vadhūtō ('pi ²) mūrdhānaṃ kaṣāyayati. viṣataru(prasūnam) iva yathā yathā 'nubhūyatē tathā tathā mōha[72]m ēva (dṛḍhayati. nīcadēśanadyā iva na vārivirahō 'sya jāyatē). nidāghadivasa iva bahumatsaras (suma- nasāṃ saṃtāpaṃ ³) vahati. aṃdhakāra iva dōṣānubamdhadhaca- turaḥ viśvakarmāvalōpanōdyataś ca (rudra iva) virūpākṣaḥ [73] (viṣṇur iva) cakradharaḥ śakrāśva ivō 'ccāiśśravāḥ nadēśajapra- śaṃsī ca (sa)śarasyē 'va [vi]bhinnasyā ⁴ 'pi (satataṃ) snēhaṃ dar- śa(28)yatō 'pi takrāṭa iva hṛdayaṃ [74] vilōḍayati. yakṣabalir ivā "tmaghōṣamukharō maṃḍala(bhramaṇakaś) ca [matta]mā- taṃga iva svavaśālōlamukhō 'dharīkṛtadānaś ca vṛṣabha iva surabhiyānavikalaḥ kāmī 'va gōtraskhalanavi(kalō) vāmādhvā- [75]nuraktaś ca [a]jīrṇa(rōga ⁵) iva kaḷēbarē vacasi maṃdimānam (ud)vahati. vaṃcaka iva (raktaḥ kaṭapalē) vibhāvarīraktaś ca parē(29)ta iva [76] baṃdhutāpadarśanaḥ paraśur iva bhadraś- riyam api khaṃḍayati. kuddāla iva dalitagōtraḥ kṣamābhājaḥ prāṇinaś (ca) nikṛntati. (rati)[77]kīla iva jaghanyakarmalagnō hrēpayati sādhūn. duṣṭaśūrpaśrutir iva kānanarucir anugatam api yavasam (san)tataṃ nā 'numōdatē. abi[78]jād ēva jāyaṃtē akāṃḍāt ⁶ [ēva] prarōhaṃti khalavyasanāṃkurā durucchēdā(30)ś (ca ⁷) bhavaṃti. asatāṃ [hi] hṛdi praviṣṭō dōṣalavaḥ karāḷāyatē satāṃ tu (hṛdayaṃ) na (pra ⁸)viśaty ēva yadi (katham api ⁹ pra-) viśati [79] (tadā ¹⁰) pārada iva (kṣaṇam ¹¹) api na (tiṣṭhati ¹²). mṛgā iva vinōdaviṃdōś (śramagā ¹³ bhavaṃti sādhavaḥ). sukhaṃ janā


¹ So also Hall's manuscripts B, C, D, E, F, G, H. ² So also Hall's manuscripts C, D, E, F, H. ³ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, F, G. ⁴ So also Hall's manuscript D. ⁵ So also Trichinopoly ed. and Srirangam text; Tel. ed. 61 and Grantha ed., ajīrṇarōga. ⁶ Cf. akāṇḍāt prasaranti in Hall's manuscripts A, B, C, F, G. ⁷ So also Hall's manuscript D. ⁸ So also Hall's manuscripts A, B, F, G. ⁹ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, F, G, H. ¹⁰ So also Hall's manuscripts C, D, E, F, G, H. ¹¹ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, F, G, H. ¹² So also Hall's manuscripts A, B, C, F, G, H. ¹³ So also Hall's manuscript D, and the commentator Jagaddhara.

(हि भवादृशाश्) शरत्समया इव [भवादृशा मित्रस्य हृदयम्¹] हरन्ति न च (मित्र)चेतना विसदृशम् उपदिशन्ति। अचेतनानाम् अपि मैत्री समुचितपक्षे निक्षिप्ता [तथा[80]हि] माधुर्यशै- त्यशुचित्वसन्तापशान्तिभिः पयः पय (इति² शब्दसाम्यान्) मित्रताम् उपगतस्य (मत्)सङ्गमाद्³ (वृद्धिम् उपगतस्य क्षीरस्य क्वाथे⁴ पुरतो ममै "व क्षयो युक्त) इति (मत्वे) 'व वारिणा ['पि] क्षीयते। तद् इदम् असांप्रतम् आचरितम् [सखे] गृहाण साधुजनोचितम् अध्वानम्। सा[81]धवो ('पि) दिङ्मोहाद् [परम्] उत्पथप्रवृत्ता (अपि पुनर् गृहीतसत्पथा⁵) भवन्ति। इत्यादि वदति तस्मिन् (मकरन्दे प्रियसखे) कथम् अपि स्म- रशर[निकर]प्रहारपरवशः (कन्दर्पकेतुः) परिमिताक्ष- रम् उवाच। वयस्य दितिरिव शतमन्युसमाकुला भवत्य् (अस्मादृशजनचित्त)वृत्तिः ना 'यम् उपदेशकालः पच्यन्(31)त इव (मे⁶) 'ङ्गानि [82] क्वाथ्यन्त इवे 'न्द्रियाणि [भिद्यन्त इव मर्माणि] निस्सरन्ति 'व प्राणाः उन्मूल्यन्त इव विवेकाः नष्टे ('व⁷) स्मृतिः [तद्] अधुना (तद् अलम् अनया कथया) यदि ('त्थम्) सहपांसु(क्रीडा)सम(सुखदुःखो) 'सि (तन् मया स- मम् आगम्यताम्) इत्य् उक्त्वा परिजनालक्षित (एव) तेन सहै ('व पुरान्⁸) निर्जगाम। (ततो 'नेक)नल्वशत(मात्रम्) अध्वानम् गत्वा (तेना) 'गस्त्यवचनसंहृत[83]ब्रह्माण्ड(खण्ड⁹)- गतशिखरसहस्रः कन्दरान्तर[आल]लता¹⁰गृह(प्रसुप्त¹¹)वि- द्याधरमिथुनगीताकर्णनसुखितचमरी(गण¹²)मारणोत्(सु- क)शबर(कुल)सम्बाधकच्छ(तटः) कटक(तटगत)करिक- राकृष्टभग्नस्यन्दमा[84]नहरिचन्दन(रसा)मोद(गन्ध)- वाहिगन्धवाहशिशिरीतशिलातलः सुदूरपतनभग्नतालफल-


¹ Hall's manuscripts C, D, E, H, and the commentator Jagaddhara also omit mitrasya hṛdayam. ² So also Hall's manuscripts A, B, C, D, H, and the commentators Jagaddhara and Narasimha. ³ So also Hall's manuscripts A, B, C, D, E, F, H, and the commentator Jagaddhara. ⁴ So also Hall's manuscripts C, D, E, G. ⁵ Cf. api punar gṛhītapathā in Hall's manuscript D. ⁶ So also Hall's manuscript D. ⁷ So also Hall's manuscript D. ⁸ So also Hall's manuscripts A, B, C, H. ⁹ So also Hall's manuscripts A, C, G, H, and the commentator Jagaddhara. ¹⁰ So also Hall's manuscripts C, D. ¹¹ Cf. gṛhasukhaprasupta in Hall's manuscripts A, C, D, F, G and gṛhasupta in manuscript B. ¹² So also Hall's manuscripts A, B, C, F, H.

रसार्द्रकरतलास्वादनोत्सुकशाखामृग (कदम्बकः ¹) प्र- लम्बमाननिर्झर्(ओपान्तनि)विष्ट ² जीवं(जीवक)मिथुन(लिह्य- मान)विविधफल[८५]रसामोद(गन्ध)सुरभितपरिसरः स- रभसकेसरिसहस्रखरनखरधाराविदारितमत्तमातङ्ग- कुम्भस्थलविगलित(स्थूल)मुक्ताफल(शबल ³)शिखरतया (शी- खरावा)लग्नं तारागणम् इवो ऽद्वहन् सुग्रीव इव [८६] ऋक्षग- वयशरभकेसरिकुमुद(पनस ⁴)सेव्यमानपादच्छायः प- शुपतिर् इव ना(३२)गनिश्वाससमुत्क्षिप्तभूतिः जनार्दन इव वि- (कच)वनमालः सहस्रकिरण इव सप्तपत्रस्यन्दनोपेतः वि- रूपाक्ष इव [८७] सन्निहितगुहः शिवानुगतश् च कामी ऽव काम- तारोषरसानुगतः समदनश् च श्रीपर्वत इव सन्निहितमल्लि- कार्जुनः नरवाहनदत्त [८८] इव प्रियङ्गुश्यामासनाथः शि- शुर् इव कृतधात्रीधृतिः वासराम्भ इवा [गैरिका⁵]रुणप्रभा- पाटलित(पत्र)वनराजीः कृष्णपक्ष इव बहुलतागहनः कर्ण इवा ऽनुभू(३३)तशतकोटिदानः भीष्म इव शि[८९]खण्डिमुक्तैर् अर्धचन्द्रैर् आचित(तनुः) कामसूत्रविन्यास इव मल्लनाग- (घटितकान्तार)सामोदः हिरण्यकशिपुर् इव शम्बरकुलाश्रयः गैरिकव्याजाद्(उपरि ⁶)रविरथमार्गमार्गणार्थम् इवा ऽरुणेनो ऽपास्य[९०]मानः शिखरगतसूर्याचन्द्रमस्तया विस्तारितलो- चनो ऽगस्त्यमार्गम् इवो ऽद्वीक्षमाणः (कुलिशक्षतरन्ध्र)- स्र(३४)स्तान्त्र(नाल ⁷) इव जरदजगरभोगैः कुम्भकर्ण इव दन्तान्तराल(गतैर् ⁸) वानर(व्यूहैर् ⁸) पिण्डा(लक्त[९१]क⁹र- क्तपद)पङ्क्तिसूचितसम्(चार)शचीपतिवारविलासिनीसङ्केतकेतकी- मण्डपः अकुलीनो ऽपि सद्वंशभूषितः दर्शिताभयो ऽपि मृत्यु- फल(दाया) सप्रस्थो ऽप्य् अपरिमाणः सनादो ऽपि निश्[९२]शब्दः भीमो ऽपि कीचकसुहृत् पिहिताम्बरो ऽपि (वि)लसदंशुकः विन्ध्यो (३५) नाम [महा ¹⁰]गिरिर् अदृश्यत। [९३] यश् च प्रवृद्धगुल्म- तया (रोगी ऽव) दृश्यमानबहुधातुविकारः। (यश् च) साधुर्


पादटिप्पण्यः (Footnotes)

¹ So also Hall’s manuscripts D, H. ² Cf. nirjharaśikharōpāntōpaviṣṭa (निर्झरशिखरोपान्तोपविष्ट) in Hall’s manuscript D. ³ So also Hall’s manuscripts A, B, C, D, H. ⁴ So also Hall’s manuscript D. ⁵ Hall’s manuscripts A, B, C, D, F, H, and the commentators Jagaddhara and Narasiṃha also omit gāirika. ⁶ So also Hall’s manuscripts C, D, E, G, H. ⁷ So also Hall’s manuscripts C, E. ⁸ So also Hall’s manuscripts D, E, G. ⁹ Cf. piṇḍālaktakāṅkita (पिण्डालक्तकाङ्कित) in Hall’s manuscripts A, B, C, D, G, H. ¹⁰ Hall’s manuscripts D, E, G, H, and the commentator Jagaddhara also omit mahā.

A SANSKRIT ROMANCE 157 iva sānugrahapracāraprakaṭitamahimā mīmāṁsānyāya iva pihi- tadigambaradarśanaḥ. yaś ca harivaṁśāir iva puṣkar(ākṣa)prā- durbhāvarama[94]nīyāiḥ rāśibhir iva mīna(makarakulīramithu- na)saṁgatāiḥ karaṇāir iva śakunināgabhadrabālavakulōpētāiḥ (36) dēvakhātāir upaśōbhit(āṁtaḥ ¹). yaś ca kusumavicitrābhiḥ vaṁśapatrapatitābhiḥ sukumāralalitābhiḥ puṣpi[95]tāgrābhiḥ (praharṣiṇībhiḥ śikhariṇībhiḥ) latābhiḥ darśitānēkavṛttavilāsaḥ. yaś ca (samadakala ²)haṁsasārasarasitōdbhrāṁt(ōtkuṭa)vikaṭa- (kuṁjakaccha) vyādhūta[ vikaca ]kamala (ṣaṁḍa) gaḷitamakaram- dabiṁdusaṁdōhasurabhitasalilayā sāyaṁtana (samayamajjat ³) - puḷiṁdarājasuṁdarī [96] (nimna) nābhimaṁḍala (pari)pītasalila- yā[ madamukhararājahaṁsakulakōlāhalamukharitakūlapulinayā ] taṭanikaṭa (sthitavikaṭa ⁴) mattamātaṁgagaṁḍa (sthalavigaḷan ⁵)- madadhārā(biṁduprakara)stabakitasalilayā tīraprarūḍhakētakī- kānana(patitadhūḷinikurumbasaṁjāta)sāikatasukhōpaviṣṭataruṇa- sura[97]mithunanidhuvanalīlāparimaḷasākṣikūlōpavanayā taṭā- (vaṭasthavighaṭitāṁbhōja⁶ṣaṁḍa)maṁḍapāvasthitajaladēvatā(vi)- gāhyamāna(payasā) tīraprarūḍhavētasa(vanā⁷)bhyaṁtara(ni⁸)līna- dātyūha (madōtkaṭakēḷi)[98]kuhakuhārāvakāutukākṛṣṭasurami- thunasaṁstūyamān(ō(37)pa ⁹)bhōgayā upakūlasaṁjāta(naḷina- puṁja ¹⁰)kuṁjapuṁjita[kulāya]kukkuṭaghaṭāghūtkārabhairavatī- rayā (ātapasēvāsamutsuka)jalamānuṣīmṛditasukumāra(tarapuḷi- nayā) upavana(pavanā)mdō[99]ḷitataraḷa(tara)taraṁgayā (naḷinī)- nikuṁjapuṁjaniviṣṭa(duṣṭa¹¹bakōṭa)kakuṭumbinīnirīkṣyamāṇavṛd- dhaśapharayā (pōtō)dhānalubdhakōyaṣṭika(skaṁbhana ¹²)bhīma- ¹ So also Hall's manuscript H, and the commentator Narasiṁha. ² So also Hall's manuscripts C, D, and the commentator Narasiṁha. ³ Cf. sāyantanasamayōnmajjat in Hall's manuscripts A, B, C, E, F, G, and sāyantanasamayamajjana in manuscript D. ⁴ Cf. taṭanikaṭavikaṭa in Hall's manuscripts B, D, F. ⁵ Cf. gaṇḍanirgalita in Hall's manuscripts A, B, D, E, G. ⁶ Cf. taṭāvaṭavighaṭitajambū in Hall's manuscript D (vighaṭita also in manuscript F, ghaṭita in manuscript H). ⁷ So also Hall's manuscripts A, B, F. ⁸ So also Hall's manuscripts A, B, C, E, F, G, H. ⁹ So also Hall's manuscripts C, D, E, F, G, H. ¹⁰ Cf. kuñjapuñjapuñjita in Hall's manuscript D. ¹¹ Cf. naṣṭa in Hall's manuscripts A, B, and dhṛṣṭa in manuscripts C, F ; Trichino- poly ed. omits duṣṭa. ¹² So also Hall's manuscripts A, E, F, G, and the commentator Narasiṁha.